prog-117 är en htm-fil skriven direkt i ms-programmet frontpage ... och observera nu hur

detta skrivs ... tre punkter av meningsavslutande typ ... är verkligen tre punkter av me-

ningsavslutande typ ... och alltså inte ett objekt av typ följande grej eller … objekt …

okej? i denna text finns inga versala [vii] [v] [iii] [o] tecken … annat än om det är \/

blir absolut objektivt bättre ... med ett versalt tecken … eller … flera versala tecken.

okej? jag får väl anta \/ förmoda att det är rätt så (rs) \/ ganska okej … okej? det där

kan man (lämpligen) kalla för en kvittning ... snarare än att man "clearar" eller klarar

upp något som (kanske) är lite oklart ... men (sannolikt) inte är det i verklig (real) …

egentlig … mening … typ liksom, alltså … något åt det hållet … ungefär (cirka) så … på 1

höft.

men stopp och belägg … hallå, hallå! inte får man väl skriva sådär … heller … eller? ett

och en ska man väl inte skriva som en 1:a ... en etta, alltså. som nyss ... lite tidigar-

e i texten. och … hallå en gång till \/ ånyo … det där ordet är faktiskt felaktigt avsta-

vat och nu finns det både … och ... i en enda röra \/ blandning … så får det väl inte se

ut. inte ens på webben ... för lite typografisk hyfs (th) ska det väl vara där också, do

som i dokumenthanteraren och fidonet ... typ så. okej ... heter detta dokument inget mer

än prog-117.htm [xii] [c] ... eller? tja ... det är en bra men ovidkommande fråga. okej?

okej ... vi säger [säjer] väl det då. på 1 höft /\ på 1 skala mellan okej /\ inte okej …

typ liksom. är något av detta ironiskt tänkt eller? nej ... detta är inte ironi ... elle-

r annat av samma art, typ ... sort etc. okej?

prog-117 ... tredje eller 3:e textblocket, stycket etc. färgsätter nu samtliga rg-bigram

med röd färg ... som i ordet färg ... till exempel. okej? okej. och om \/ därest vi nu ä-

r riktigt noga med detta arbete [vi] [iv] \/ jobb ... pyssel \/ pyßel [v] [iii] [o] [dd]

är det fullt möjligt att märka upp (mu) uddalånga [o] ord och jämnlånga. på olika sätt …

pos i kortform [viii] [vi] [iv] \/ (eller) kortformat. det V-liknande objektet (som är 1

teckenpar, dvs ett bigram) [vii] [v] [iio] [n] ... betyder alltså samma sak (grej) som 1

eller ... eller 1 alternativt ... okej? okej ... och grej är samma sak som sak ... tydli-

gen. helt korrekt, hk i kortform. okej ... är ett ord med jämn längd ... eller hur? helt

korrekt, hk i kortform. okej ... men vad menar vi med teckentabellkodnummer 101 då? därm-

ed menar vi ett e-tecken ... som i cred /\ bredband samt mellerudsborna ... okej? även i

ordet semester finns det ett e-tecken ... liksom i eventuellt ... och even ... sju som i

sjukhus på engelska. okej? nu har vi antagligen (sannolikt, förmodligen, troligen \/ tro-

ligtvis) missat \/ mißat [v] [ioi] [e] ett eller annat färgsatt rg-bigram ... men det är

nu inte så noga, faktiskt. värre är väl om vi har missat \/ mißat något syntaktiskt av t-

yp ... tja, vad ska vi välja nu då? kanske du som läser detta har något jätteviktigt som

absolut måste komma med i programspråket med arbetsnamnet malgomaj ... men det är hemskt

bra om du inte mejlar i onödan. ms-programmet frontpage används alltså för inskrivningen

... just nu. och vad är klockan ungefär här?

cirka 13:18:31:49:80 [xiv] [e] [E] just nu \/ alldeles (ganska) nyss, relativt sett. hur

ska vi nu skriva datumet? det struntar vi i nu (now) [jetzt] tycker jag och min dator av

typ HPD ... men vad betyder HPD då? det betyder sms (så mycket som) hopplockade delar. o-

kej? det är väl okej ... men varför versalt? Därför att vi kan ha nytta av några versala

tecken ... stora bokstäver, alltså. Ö-tecknet ligger lite utanför det område som denna a-

rtikel rör eller behandlar ... men? Ö-tecknet parkerar (placerar) vi ändå just där i dok-

umentet prog-117.htm ... på www-domänen fotnot.se och i arkivet som heter ... prog ... s-

om finns strax nedom rotnivån ... i arkivet flustret ... eh? Okej ... vi skriver väl såh-

är (som följer) då ... denna fil heter prog-117.htm och den finns på följande ställe ute

i cybergeggan. Komplett sökväg blir http://www.fotnot.se/flustret/prog/prog-117.htm … om

nu inget måste ändras, korrigeras etc. Men det ska funka nu. Nu ska vi titta lite på ver-

salerna ... till exempel O som i DEFOE ... och U som i HUDIK ... till exempel. T som i T-

ext kan väl också vara bra att få med. [iv] Vi flyttar ner K ... som i NÄRKE och T som i

TIDEN ... och TIERP samt TRIVIAL. Lite långt stycke nu kanske? Okej ... då bryter vi det

med <P> eller VAGNRETUR eller ÅTVIDABERG ... det kvittar, dk som i? Ordkonst. W som i QW

och OPÅ som i QWERTYUIOPÅ blir väl bra där. QUESTION <83> och ANSWER <62> är väl också 1

par jättekäcka sekvenser att ta med. Märker ni eller du (you) nu att <35> denna text har

en omisskännlig doft av gammal ohederlig retorik. Bra ... att du kan <38> uppfatta den n-

yansen. Vad är det som är så typiskt retoriskt med denna text då? Om <22> du tittar till-

baka på de rader som flutit iväg så långt ... kommer du snart att <34> <46> träffa på de

små "retoriska elakingarna" väl och ju ... det är ju bara att gå <26> igenom texten och?

Räkna. Logik handlar mycket om att räkna ... rader, bokstäver, ord ... tecken, siffror i

...... ...... ...... ...... långa banor eller band, typ kanaler eller så ... kolumner. 1

...... ...... ...... ...... [vi] [iv] .... .... .... .... .... .... .... FEDCBA987654321

...... ...... ...... ...... ÄVER solen har sina fläckar [vii] [v] ... ...FEDCBA987654321

123456789ABCDEF-----LMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ------------ÖÄÅZYXWVUTSRQPONML-----FEDCBA987654321

... ... ... ... ... Men ska vi inte ha en nolla av typ ZERO också? Nej ... den behövs in-

te än \/ ännu. [v] Vi kan nu notera att v-tecknet har kodtabellnumret (decimalt) 118 och

att 118 kan skrivas latinskt i formen cxviii ... sex (six) tecken vågrätt ... som vi kan

skriva latinskt i formen vi ... vilket (förstås) blir en smula grötigt, typ. Okej? Vi är

nu kanske (måhända) redo att skriva ett O som kodnummer 79 [lxxix] och ett o som nummer?

111 ... decimalt, förstås. Blanda nu inte ihop detta med decimalt och hexadecimalt. Och?

110 ... kan vi förtstås läsa (tolka) som vi vill ... det står bara 110 ... ett-ett-noll.

101 ... betyder kanske samma sak som (latinskt) ci ... som i Fibonacci ... eller cirkel.

100 ... kan kanske betyda decimalt 100 ... men kodnummer 100 ger ett d-tecken i våra dat-

orer. Kodnummer 99 betyder ett c-tecken ... och (alltså) inte ett C-tecken ... som i Chi-

cago. Kodnummer 98 betyder ett b-tecken ... och det är inte detsamma som B-tecknet i Bor-

länge. Kod 97 betyder ett a-tecken ... och det är inte ett A som i ALFABETET och DELTAGA-

RLISTA. Kod 96 betyder ett tecken som vi inte använder så ofta ... men vilket tecken har

då hamnar på 95-platsen? Spänningen är olidlig inför detta nästan journalistiska avslöja-

nde av något som rimligen har varit datalogisk vardagsmat i ett 50-tal \/ 80-tal år. Kan-

ske det är dags att klicka över till nästa textsjok av html-typ nu? Vi länkar alltså frå-

n http://www.fotnot.se/flustret/prog/prog-117.htm till ... ... ... ... ... ... ... ... …

http://www.fotnot.se/flustret/prog/prog-118.htm och? Mer än så är det alltså inte. You

are now programming på syntetspråket malgomajiska [xii] [c] och härnäst ska vi alltså ko-

lla vad man kan vänta sig [sej] att finna i tabellen vid siffran 95 ... men observera at-

t det rör sig [sej] om en ordning som är räknad från (grad) noll ... 00 med två siffror.

Om vi skriver det lite annorlunda före sidbytet ... 000000000000000000000000000000000000

If we write it a little \/ bit different ... before 000000000000000000000000000000000000

.........a.........a.........a.........a.........a. 0123456789ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ

Varje grupp har bredden tio ... a eller A ... och om (därest) vi markerar den mängden på

.........x.........x.........x.........x.........lite olika sätt känns texten inte fullt

så tjatig .........+.........+.........+ [u] [xxx] (trettio) 30 |||||||||||||||||||||||n

opqrstu [xxx] |||||||||a|||||||||k|||||||||u ------------------------------ [xxx] [v] ok-

ej? Trettio pinnar |||||||||||||||||||||||||||||| eller trettio punkter tar här upp samm-

a utrymme ... kräver samma omfång ... när (och om) man räknar tecken. Och eftersom det s-

edan en bra stund är dags att byta page ||||

|||| |||| |||| |||| |||| |||| |||| |||| ||||

mäter vi väl vad det där blev .............e

.............e .............e .............e

tre omgångar med e-omfång ... fjorton, 0014.

plus två gluggar av typ ordmellanrum. 14*3+2

bör väl bli ungefär (bra precis) 42+2 ... 44

... om jag inte är felunderrättad. [xv] [iv]

..........b..........b..........b..........b

.........ax.........ax.........ax.........ax

..........i..........i..........i..........i

..omegagemo..omegagemo..omegagemo..omegagemo

... www.fotnot.se/flustret/prog/prog-118.htm